Sveriges VA system är inne i en period där flera stora behov möts samtidigt. Gamla ledningar behöver förnyas, regelkraven skärps och kommunerna måste planera för skyfall, kapacitet och långsiktig driftssäkerhet.

För kommuner, projektörer och entreprenörer innebär det fler projekt, mer komplexa förutsättningar och större krav på planering. När ledningar ska bytas eller nya system ska byggas i befintliga gator blir schaktmetoden en central del av projektet redan från start.

En stor del av VA nätet är byggt för länge sedan

Sveriges allmänna VA anläggningar omfattar vattenverk, avloppsreningsverk och ledningsnät för dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Det handlar om omkring 3 200 vatten och avloppsreningsverk och drygt 200 000 kilometer ledningsnät.

En stor del av infrastrukturen byggdes under 1960 och 1970 talet. Det betyder att många ledningar och anläggningar nu närmar sig en ålder där förnyelse, förstärkning och ombyggnad blir allt svårare att skjuta framför sig.

Det syns också i investeringarna. Svenskt Vatten har uppskattat investeringsbehovet till 31,3 miljarder kronor per år under perioden 2022 till 2040. Under 2024 ökade det totala utfallet av investeringar i VA sektorn från cirka 30 miljarder till knappt 35 miljarder kronor. Samtidigt ökade reinvesteringarna i ledningsnät med nästan 1 miljard kronor.

Det här är en av de tydligaste förklaringarna till att VA frågan får större utrymme i kommunala planer och budgetar. Det handlar inte om enstaka projekt. Det handlar om att stora delar av den infrastruktur som samhället är beroende av behöver förnyas över lång tid.

Förnyelsetakten har varit låg

Förnyelsebehovet blir ännu tydligare när man tittar på ledningsnäten. Riksrevisionen skriver att förnyelsetakten länge har varit låg. Enligt de beräkningar som redovisas bör förnyelsetakten ligga på 0,7 procent för dricksvattenledningar och 0,6 procent för spill och dagvattenledningar.

Den faktiska förnyelsetakten har ofta legat lägre. Under perioden 2013 till 2022 låg den på 0,4 till 0,5 procent för dricksvattenledningar, 0,4 till 0,6 procent för spillvattenledningar och 0,2 till 0,35 procent för dagvattenledningar.

När förnyelsen inte håller jämna steg med behovet byggs ett underhållsberg upp. Till slut märks det i fler planerade ledningsbyten, större reinvesteringar och hårdare prioriteringar i kommunernas VA planering.

Nya krav driver investeringar

En annan tydlig drivkraft är regelutvecklingen. EU omarbetade avloppsdirektiv trädde i kraft den 1 januari 2025. Sverige har till den 31 juli 2027 på sig att införa bestämmelserna i svensk rätt.

Direktivet innebär bland annat skärpta krav på rening, krav kopplade till mikroföroreningar, utvidgat tillämpningsområde för mindre tätorter och krav på att förebygga utsläpp via dagvatten och bräddningar.

På dricksvattensidan börjar nya gränsvärden gälla från den 1 januari 2026, bland annat för PFAS. Det innebär att dricksvattenproducenter och kommunala VA organisationer behöver ha bättre kontroll på råvatten, beredning, ledningsnät och åtgärdsbehov.

Nya krav betyder ofta nya investeringar. Det kan handla om reningsverk, ledningsnät, pumpstationer, kapacitet, övervakning och system för att minska risken för utsläpp och driftstörningar.

Skyfall och klimat gör dagvattenfrågan större

VA planeringen påverkas också av klimatet. Kraftig nederbörd under kort tid kan ge stora översvämningsproblem i tätorter, särskilt där det finns mycket hårdgjorda ytor. Då måste en stor del av vattnet tas om hand i dagvattensystemen.

Det här syns redan i lagstiftningen. Sedan den 1 januari 2024 ska varje kommun ha en aktuell vattentjänstplan. Planen ska beskriva kommunens långsiktiga planering för allmänna vattentjänster och vilka åtgärder som behövs för att VA anläggningarna ska fungera vid skyfall.

Det gör att VA inte längre kan ses som enbart löpande drift och reparation. Kommunerna behöver planera för kapacitet, skyfall, förnyelse och framtida belastning i samma helhet.

Befintliga gator gör projekten mer krävande

Många VA arbeten sker i redan byggda miljöer. Ledningar ligger i gator, intill fastigheter, under trafikytor och nära annan infrastruktur. Det gör att schakten ofta behöver utföras med begränsat utrymme och tydlig metod.

När gamla ledningar ska bytas i befintlig miljö räcker det sällan att bara räkna på ledningen. Schaktbredd, djup, markförhållanden, trafik, maskiner, närliggande ledningar och arbetsmiljö behöver vägas in tidigt.

Det är här schaktstöd, spont och schaktkassetter blir en viktig del av planeringen. Om stödlösningen kommer in sent kan den påverka både tidplan, logistik och genomförande. I vissa fall kan schaktprincipen behöva ändras när projektet redan är i gång.

Rätt spontsystem behöver in tidigt

När investeringarna i VA ökar blir planeringen av schakt ännu viktigare. Projekten ska ofta genomföras inom begränsade tidsfönster, med krav på framkomlighet, säker arbetsmiljö och dokumenterade metoder.

För att arbetet ska fungera behöver rätt stödsystem väljas utifrån projektets faktiska förutsättningar. Det kan handla om schaktkassett, glesspont, linjärt spontsystem eller annan lösning beroende på mark, djup, bredd, rörlängd, arbetsutrymme och belastningar kring schaktet.

Spont och schaktstöd bör därför komma in redan när projektet planeras. Geotekniker, VA projektör, beställare och entreprenör behöver samma bild av hur schakten ska utföras. Då blir det lättare att ta fram rätt handlingar, ställa rätt krav i upphandlingen och planera produktionen innan arbetet står vid schaktkanten.

VA investeringarna handlar om långsiktig funktion

Ökade investeringar i VA handlar i grunden om att säkra funktion över tid. Vatten ska kunna levereras, avlopp ska kunna ledas bort, dagvatten ska kunna hanteras och anläggningarna ska klara högre krav.

För entreprenörer och projektörer betyder det att VA projekten blir mer tekniska, mer styrda och mer beroende av rätt planering. Schaktet är en del av det.

När gamla ledningar ska bytas, nya krav ska mötas och kapaciteten ska byggas ut behöver schaktmetoden vara genomtänkt från början. Rätt spontsystem från start minskar risken för sena ändringar, otydlig metod och osäkra lösningar på plats.