Från den 1 juli 2026 gäller nya regler för vissa icke förorenade schaktmassor. För bygg och anläggningsprojekt kan det påverka hur masshanteringen planeras, dokumenteras och används inom projektområdet.

Reglerna förändrar däremot inte grundfrågan i produktionen: ju mindre som behöver grävas upp, desto mindre behöver hanteras. Därför blir valet av schaktmetod, rasskydd och stödkonstruktion en viktig del av masshanteringen redan i planeringen.

Vad innebär de nya reglerna?

De nya reglerna innebär att avfallslagstiftningen under vissa förutsättningar inte ska tillämpas på icke förorenade schaktmassor.

För att undantaget ska kunna användas krävs att massorna används i sitt naturliga tillstånd, för byggnads eller anläggningsändamål, på den plats där arbetena utfördes och på ett sätt som inte skadar eller innebär någon olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Det betyder att rena massor i vissa fall kan användas i en konstruktion inom arbetsområdet där de grävts upp. Det kan till exempel handla om återanvändning inom samma projektområde, om villkoren är uppfyllda.

Det betyder inte att alla schaktmassor kan användas fritt. Massorna måste fortfarande bedömas, hanteras rätt och användas på ett sätt som är säkert för miljö och hälsa.

Vad räknas som icke förorenade schaktmassor?

Med icke förorenade schaktmassor avses icke förorenad jord och annat naturligt förekommande material som uppkommer i samband med byggnads eller anläggningsarbete.

Massorna ska användas i sitt naturliga tillstånd. Material som har tillverkats eller bearbetats av människor omfattas inte av samma logik. Undantaget gäller inte heller om det bara handlar om att lägga upp material utan att det används i en faktisk konstruktion eller anläggning.

Det viktiga är alltså inte bara vad massorna består av. Det avgörande är också hur de ska användas, var de ska användas och vilka risker som finns kopplade till platsen.

Projektområdet är en viktig gräns

En central del i reglerna är att massorna ska användas på den plats där arbetet utfördes. Naturvårdsverket beskriver att detta kan avse ett projektområde och att begreppet inte ska tolkas för snävt. Det kan till exempel omfatta längre sträckor som ingår i samma projekt, om det finns en geografisk koppling.

Det är en viktig skillnad mot att flytta massor till ett helt annat projekt utan koppling till platsen. Den typen av hantering behöver bedömas för sig och ska inte beskrivas som en generell frihet enligt de nya reglerna.

För entreprenörer, beställare och projektörer innebär det att masshanteringen bör planeras tidigt. Var uppstår massorna? Var kan de användas? Är de rena? Ingår användningen i projektet? Finns det risk för spridning, föroreningar eller invasiva arter?

Rätt massor på rätt plats

Naturvårdsverkets vägledning bygger på principen att rätt massor ska hamna på rätt plats. Schaktmassor kan påverka miljö, hälsa, ekonomi och samhällsplanering. Därför behöver hanteringen vara genomtänkt genom hela processen.

Det räcker alltså inte att konstatera att massorna ser rena ut. Projektet behöver veta vilka massor som uppkommer, vilka egenskaper de har och var de kan användas på ett säkert sätt.

Det här gör masshantering till en projekteringsfråga, inte bara en fråga för maskinföraren eller arbetsledaren när grävningen redan är i gång.

Mindre schakt ger mindre massor att hantera

De nya reglerna kan göra återanvändning av vissa rena massor enklare. Samtidigt är den mest effektiva masshanteringen ofta att undvika onödigt stora schakter från början.

När en schakt utförs med slänt behöver schaktet breda ut sig i sidled. Ju djupare schakten är och ju flackare slänten behöver vara, desto större blir volymen som måste grävas ur.

Med rasskydd, schaktkassett eller spont kan schakten i många fall hållas smalare och mindre material tas upp ur marken. Det kan minska behovet av upplagsyta, transporter, återfyllnad, masslogistik och hantering av överskottsmassor.

Exakt skillnad går inte att ange generellt. Den beror på schaktdjup, bottenbredd, markförhållanden, släntlutning, grundvatten, laster nära schaktkanten och vilken stödlösning som används.
Men principen är enkel: om schaktens bredd minskar, minskar ofta också mängden schaktmassor. Det påverkar både ekonomi, tidplan och logistik.

Rasskydd påverkar mer än arbetsmiljön

Rasskydd väljs ofta med fokus på säkerhet. Det är rätt utgångspunkt. Ingen ska arbeta i en schakt där marken inte är säkrad enligt metod och riskbedömning.

Men stödkonstruktionen påverkar även projektets masshantering. En smalare schakt kan ge mindre uttag, mindre mängd material på ytan och enklare planering av transporter. Det kan också minska slitage och belastningar på arbetsområdet, särskilt i gator, villamiljöer, tätorter och andra platser där utrymmet redan är begränsat.

När massor kan återanvändas inom projektområdet blir detta ännu viktigare. Det handlar inte bara om att fråga vad man får göra med massorna efteråt. Det handlar om att planera hur mycket som behöver tas upp från början.

Planera schakt och masshantering tillsammans

För att få nytta av de nya reglerna behöver masshanteringen komma in tidigt i projektet. Det gäller även valet av schaktmetod.

Beställare, projektör, geotekniker och entreprenör behöver förstå hur schakten ska utföras, hur mycket massor som förväntas uppstå och om det finns möjlighet att använda rena massor inom projektområdet.

Här blir stödsystemet en praktisk del av planeringen. Stödkonstruktionen underlättar även kalkylering av schaktvolymer på ett säkrare och mer precist sätt.

Vad betyder detta för VA projekt?

Många VA projekt sker i befintlig miljö. Ledningar ligger ofta i gator, nära fastigheter, under trafikytor och intill annan infrastruktur. Det gör att varje extra meter schaktbredd kan påverka framkomlighet, upplagsytor, transporter och arbetsmiljö.

När gamla ledningar ska bytas eller nya system anläggas behöver schaktmetoden därför kopplas ihop med masshantering från början. Om projektet planeras med rätt stödsystem kan schakten ofta hållas mer begränsad och kontrollerad. Det ger bättre förutsättningar för både säker produktion och effektiv hantering av massor.

De nya reglerna förändrar inte behovet av ordning, kontroll och riskbedömning. De gör snarare planeringen ännu viktigare. Rena massor kan få ett tydligare värde inom projektet, men då behöver projektet veta hur de ska användas och hur mycket som faktiskt behöver grävas upp.

Slutsats

De nya reglerna för icke förorenade schaktmassor kan ge bättre möjligheter att använda rena massor inom projektområdet. Det kan minska onödig hantering och bidra till mer resurseffektiva projekt.

Samtidigt börjar en bra masshantering redan vid schaktmetoden. Med rätt rasskydd, schaktkassett eller spontsystem kan schakten i många fall göras smalare, vilket minskar mängden massor som behöver tas upp.
För projektörer, beställare och entreprenörer betyder det att schaktstöd inte endast behöver ses som ett säkerhetsredskap. Mindre masshantering är lika med mindre kostnader. Planering för masshantering och hur man minimerar dessa bör avhandlas och bedömas tidigt i planeringen.

Källor:

Riksdagen, Miljöbalk (1998:808), 15 kap. 3 § och 15 kap. 5 §
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808/ 

Riksdagen, Betänkande 2025/26:MJU19, Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/reformering-av-avfallslagstiftningen-for-okad_hd01mju19/html/ 

Regeringen, Proposition 2025/26:108, Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2026/02/prop.-202526108 

Naturvårdsverket, Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/avfall/reformering-av-avfallslagstiftningen-for-okad-materialatervinning/ 

Naturvårdsverket, Masshantering och användning av massor i anläggningsarbete
https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/avfall/masshantering-och-anvandning-av-massor-i-anlaggningsarbete/